Idag var det en liten liten kattunge som skrek på hjälp!!! När jag var uppe på hölofftet hos en bekant hörde jag det. Jag fattade inte det först utan undrade mest varför några kattungar stod & kika så på mig, dom brukar ju änna trippa iväg när dom hör att man kommer. Då vänder jag mig om och där ligger hon(tror det är en hon) uppe på en höbal HELT LIVLÖS, jag kan ju aldrig bara vända om och gå därifrån när jag ser sånt så jag rörde henne försiktigt för att kolla om hon var kall (död) hon låg helt på sidan med benen rätt ut & stirrande med tom blick. HON LEVER!!! Jag tog upp henne i famnen, hon avger ett klago rop några gånger & sen var hon helt tyst & lealös....jag ropa ner i höluckan till Christian att jag håller en kattunge här och hon/han är påväg att dö!! han svarade snabbt : Ta med den ner då så får vi ta och ge henne lite mjölk eller nått.

Jag började gå ner för höloftet och undertiden så "visitera" jag lille katten, kännde då att den hade förhårdnad/torkad bajs i öppningen och misstänkte att mamman kanske inte lyckats få ut all avföring & att det var stopp i alla tarmar som fanns typ.  Jag, Christian och katten for hem i bilen...i bilen börjagde jag massera magen på den och det resultera i att den började kissa. F**n!!!! dör hon /han nu?? Nej hon levde....phuu.... lika lealös, död i blicken och frånvarande som innan men hjärtat ticka på.

Här är katten precis när vi kommit hem, mycket dålig!!

(ser & känns i stort sett död ut)

Väl hemma så ringde jag Ann-Louise, ahhh va ska jag göra??? Som tur var så var Ann-Louise på överby nära apoteket, kl var 18.46 så jag hade aldrig hunnit dit själv då det stänger 19.00. Hon köpte med ersättningsmjölk till lille katten & for hit snabbt som attans. När hon och Johan kom så var lille katten MYCKET ILLA DÄRAN. Ögonen hade börjat torka ut, benen började bli kalla, lealös och tom HELT TOM i blicken, ögonen for runt och man såg ögon vitorna komma mer och mer, munnen var öppen och....ja...ni förstår hur ILLA det var!! Jag fick ta vatten i ena ögat och försöka stänga det åt henne/honom då det höll på att torka totalt och vi kom fram till det att ögat skadas av det är så illa däran.

 Ann-Louise och katten.

Så hjälplös...stackarn va dålig han/hon är!

Lillen har ingen styrka alls, kan inte mer än att ligga lealös på sidan.

Jag hade fått lillen att kissa i bilen, hemma hade den druckit lite vatten.... jag blanda fort till lite mjölkersättning och fick i henne/honom en hel del av det som fanns i den lilla sprutan.

Jag och Ann-Louise låg där på golvet med henne/honom i kanske 2 timmar och höll på att massera, försöka aktivera tarmar & blodcirkulation m.m

Små små framsteg syntes, t.ex sträckte lite på nått ben, slicka sig lite i munnen...nja små framsteg som sagt som var varvade med bakslag hela tiden då man såg att hon/han försvann i blicken (typ medvetslös). Vi lyckades inte med att få ut mera avföring och det var lite skrämmande..... Ann-Louise och Johan åkte hem efter ett tag...jag gick då in till lillen igen för att lyfta upp hon/han efter bara en kort stund så började låta mer i tarmarna och ut kommer det bajs!!! YES YES YES!!! bra!!! jag massera och tvätta lillen...la ner hon/han igen mellan flaskorna som var fyllda med varmt vatten för att hålla hans/hons temperatur, väl nerbäddad blad värme, morgonrock & handuk så fick lillen vila. Min granne Lena kika förbi och vi satt och prata medans jag slängde i mig lite mat, efter kanske 10 minuter som lillen fått vila så följde lena med in för att titta på hon/han och till min STORA GLÄDJE så var lillen mycket piggare. Inte längre helt lealös utan visade att hon/han kunde hålla uppe huvudet lite m.m STORT FRAMSTEG!

Jag lät lillen vila en stund till och gick sedan in och tog upp henne/honom i famnen, hon ser mig!!! hon följer mig med blicken, när jag lägger ner henne så välter hon inte direkt utan kan faktiskt balansera och hålla sig uppe lite (liggandes alltså) jag tog bort henne från underlaget och satte henne på golvet, när jag strök henne över ryggen SÅ RESER HON SIG OCH GÅR TILLBAKA TILL MORGONROCKEN OCH LÄGGER SIG MELLAN DE VARMA FLASKORNA IGEN !!!!! Helt underbart!!! : )

Nu håller jag tummarna för att hon skall överleva! Lille söte, jag tog ju lite kort på henne & vilken känsla det var när hon kunde följa mig med blicken! Vi trodde ju att hon kunde vara blind & ev.döv för hon hade ju inga reaktioner men icke! hon både hör och ser och LEVER!!

Här kommer lite kort på när hon piggat på sig lite.....

Lillen tittar på mig!!

t.o.m njuter av att bli kliad & kan blinka med ögonen själv!!

Efter mjölkersättning så fick han/hon slicka på lite skinka. mmmmm....

Nu skulle lillen vila igen , hon gick igen själv tillbaka till platsen där hon har fått hjälp hela kvällen...mellan de varma goa flaskorna :)

Efter ca 5 timmar så lönade sig allt jobb och omtanke! Skönt! Nu hoppas vi på att det bara blir bättre och bättre!

Jag kan ju inte låta bli att älska!!